Vilka slags händelser kan man pressa in i en syndaflod?

Kanske det största problemet med den bokstavstrogna bibliska syndaflodsmodellen är det stora antalet mycket utdragna händelser som finns dokumenterade i de geologiska avlagringarna. Vill man hävda att merparten av dessa avlagringar har orsakats under syndafloden så måste man alltså förklara hur så många olika händelser skulle kunna ske under denna exceptionellt korta tid.

För vissa händelser måste man till exempel hävda att de har skett under de 40 dagar efter vilka jorden är helt täckt av vatten över de högsta bergstopparna och då alla landvarelser ska ha dött. I andra fall har man ungefär ett år på sig för händelser som ska ha skett innan vattnet slutligen har sjunkit undan.

Nyligen diskuterade jag med Newtonbloggaren Johannes Axelsson i podcasten Mellan Svart och Vitt, och han verkade helt omedveten om dessa problem:

1:04:45 – Johannes: ”När du har de här sedimenten som bildas, så är ju inte det någon blandning, utan du har ju ett lager som får ligga där och lugna ner sig ett litet tag, innan det kommer insvepandes ett annat lager, och så stelnar det lite grann, och så kommer nästa och så nästa…”

1:05:09  - Mattias: ”Men vänta, Johannes, får jag bara fråga, du pratar om att det tar 40 dagar att täcka hela jorden med vatten. Hur många dagar tänker du dig att de här olika händelserna ska ta?

[Tre sekunders tystnad…]

1:05:23 – Johannes: ”Jag har inte sett någon mening med att tänka ut exakt hur många dagar det skulle ta, för det känns så uppenbart att det skulle rymmas inom de här 40 dagarna.”

Denna inställning är förbluffande , då Johannes borde ha mer koll på de allmänna svårigheterna att pressa in olika händelser om han överhuvud taget har informerat sig om problemen med en syndaflodsmodell. Det är än mer förbluffande, med tanke på att liknande frågor har väckts åtskilliga gånger i diskussionsfälten på hans egen blogg (se här, här, här för exempel).

Låt mig därför återkomma till det exempel med dinosaurieungar i ett rede som jag tog upp vid ca 1:06:30 i podcasten. Om betydelsen av sådana fynd i de geologiska avlagringarna inte framgick under samtalet så vill jag därför poängtera detta här. Detta rede inneåller ett flertal dinosaurieungar (Protoceratops), vilka knappast verkar vara nykläckta. Redet är placerat i sandstenssediment från Kritaperioden, alltså sent i de geologiska avlagringarna. Detta innebär att dinosauriemamman skulle ha behövt vänta till senare delen av syndafloden, först efter det att enorma mängder sediment redan hade deponerats, för att kunna bygga redet och lägga ägg.

Jag kollade upp inkubationstiden för ägg från majsormar (ca 58 dagar), krokodiler (55-110 dagar) och större fåglar (ofta >30 dagar eller >40 dagar). Sammantaget innebär detta alltså att hela förloppet som finns dokumenterat i avlagringarna knappast kan pressas in inom de 40 dagar som det alltså tog enligt bibeln innan alla landlevande varelser ska ha dött då jorden stod helt under vatten.

Så, Johannes (eller någon annan bokstavstroende syndaflodsförespråkare), finns det inte anledning att titta närmare på era föreställningar om hur det här kan ha gått till?

Uppdatering: Jag (@MattiasHexapoda) hade en Twitterkonversation med @ephron9 och @orsakverkan med viss input från Johannes Axelsson @j_axelsson. Kan följas på Twitter.
Det vore bäst om konversationen kunde fortsätta i kommentarsfälten här, eftersom det snabbt blir för komplicerat för Twitter.

Bakgrunden är alltså att författarna till huvudartikeln har beskrivit 15 juvenila dinosaurier som begravts tillsammans i vad de tolkar som ungarnas "rede". Författarna diskuterar olika alternativ till hur ungarna begravts, inklusive vattenburen sand och flygsand, och finner det troligast att det har skett genom något slags sanddrift. En annan artikel beskriver området som i ett i huvudsak torrt sanddynsområde.

Referenser:
Ursprungsartikeln om dinosaurieredet: Fastovsky et al. (2011) A nest of Protoceratops andrewsi (Dinosauria, Ornitschia). Journal of Paleontology 85:1035-1041.
Bakgrundsartikel om paleoekologi i området: Fastovsky et al. (1997) The paleoenvironments of Tugrikin-Shireh (Gobi desert, Mongolia) and aspects of the taphonomy and paleoecology of Protoceratops (Dinosauria: Ornitshichia). PALAIOS 12: 59-70.
Artikel om dinosauriereden: Chiappe et al. (2004) Nest structure for sauropods: sedimentary criteria for recognition of dinosaur nesting traces. PALAIOS 19: 89-95.