Kreationisternas förkärlek för att argumentera med citat

När man läser material som produceras av ungjordskreationister så slås man på ett tidigt stadium av det stora antalet citat från diverse mer eller mindre kända personer som brukar krydda framställningen. Av alla de element som förekommer i den ungjordskreationistiska retoriken så är kanske denna citatsjuka något av det mest svårsmälta. Newtonbloggaren Johannes Axelsson uttrycker skepsis och oro över att jag reagerar med sådant raseri när han i en diskussion använder ett enkelt citat för att visa att det minsann finns högt uppsatta akademiker, professorer rentav, som inte accepterar evolutionen. Här försöker jag motivera varför det är högst mänskligt, för att inte säga motiverat, att reagera med irritation eller ilska på sådana retoriska grepp. Man skulle rentav med viss rätt kunna hävda att en sådan reaktion utgör ett exempel på rättmätig vrede mot ett klandervärt förfarande som generellt präglar den kreationistiska rörelsen, och vilket Johannes aningslöst apar efter.

Så som citat ofta används i kreationistiska sammanhang utgör de i bästa fall ett försök att slå fast något utan att behöva konfronteras med obekväma data eller fakta; vanligen levererade helt utan en kontext som tillåter mottagaren att bilda sig en uppfattning om citatens relevans eller rimlighet. I många fall kan citatet dessutom presenteras i en klart missvisande kontext, eller ha redigerats så att det tycks säga något annat än den ursprungliga avsändaren hade för avsikt. Så kallad ”quote mining”, då man utnyttjar ett förfluget eller hårt redigerat uttalande på ett missvisande sätt, har blivit en del av den kreationistiska standardretoriken. Kreationistiska apologeter och organisationer tillhandahåller listor och hela böcker med lämpliga citat för den som vill ha något att dra till med i nästan vilket sammanhang som helst. Som en respons på detta finns det resurser på TalkOrigins och andra websajter som presenterar ursprungliga källor till kreationisters citat för att placera dem i en mer rättvisande kontext. På TalkOrigins finns också en sida som i detalj förklarar varför kreationistisk praxis med citat utgör själva antitesen till en informerad hållning, och är något som alla med ett minimum av kritiskt tänkande bör genomskåda. Här diskuterar jag mina egna oberoende reflektioner i ämnet, vilka överensstämmer häpnadsväckande väl med det som presenteras på TalkOrigins-sidan.

För att börja med det konkreta fallet med ”Professor Jerome Lejeune” (ca 26:00 i podcasten), så utgör det en ypperlig illustration över det bedrövliga sätt på vilket citat vanligen hanteras som en del av den typiska kreationistiska propagandan riktad mot okritiska troende.  Den tidigaste referensen till citatet jag kunde hitta kommer från tidskriften Creation, där en engelsk översättning presenteras i avdelningen ”Quotable Quotes”. Att döma av sammanhanget så är denna rubrik en regelbundet återkommande sektion i tidskriften där man kastar små godbitar åt den kreationistiska läsekretsen, för att stilla deras glupande begär efter bekräftelse och tillhandahålla ammunition för deras försvar mot en oförstående omvärld, alltmedan man besparar läsarna besväret att tänka själva.

Det sätt som Lejeune-citatet hanteras på är symptomatiskt för hur det brukar gå till: Ett hårt redigerat uttalande som presenteras helt utan en kontext som skulle ge läsaren möjlighet att bilda sig en ordentlig uppfattning om vem professor Lejeune är, och framför allt på vilka grunder han uttalar sig. En okritisk läsare får säkert intrycket att den gode professorn i sin föreläsning sågar allt vad evolutionsteori heter – och det är naturligtvis det som är meningen. Själv får jag intrycket att Lejeune inte alls är så avvisande som man kan förledas att tro. Min egen gissning är att det första stycket utgör en inledning som kommer att följas av ett förtydligande som förklarar varför den ”första approximation” som den neo-Darwinistiska syntesen utgör trots allt hamnar någonstans i rätt härad som förklaringsmodell. Alla vetenskapliga teorier kan betraktas som approximationer av verkligheten. Men jag har ingen möjlighet att gå vidare i mina funderingar, eftersom det enda som tillhandahålls är detta rumphuggna uttalande. Det kreationistiska propagandamaskineriet har snappat upp Lejeune-citatet redan 1986, endast något år efter att uttalandet ska ha fällts. En snabb googling på några fraser visar att citatet sedan dess har fått ganska stor spridning på olika kreationistsajter (exempelvis här, här, här, här, här), vilka med stöd av detta och liknande citat trosvisst deklamerar att evolutionen är en religion inom vilken en splittrad skara evolutionister hänger sig åt fria fantasier. Alla dessa sajter levererar endast en ordagrann kopia av citatet, tillsammans med dussintals andra lika lösryckta citat. Inte en enda av alla de som har plockat upp det här citatet under de senaste decennierna visar något som helst intresse av att följa upp vad professor Lejeune egentligen menar.

Det är i detta sammanhang man ska se Johannes brukande av citatet från professor Lejeune. Han är en del av den stora massan av kreationister som likt papegojor vidarebefordrar liknande uttalanden utan att stanna upp och fundera över sammanhanget. En (felaktig) standardanklagelse från kreationistiskt håll är att vetenskapsförespråkare är ”auktoritetstroende” och okritiskt sväljer det som etablissemanget säger. Smaka en stund på den beskrivningen, och jämför den med ett sådant auktoritetssvärmeri som Johannes och andra kreationister oreflekterat ägnar sig åt. Fråga dig sedan om begreppet kognitiv dissonans över huvud taget har någon mening för en ungjordskreationist.

Kanske är Lejeune-citatet ett av de ”bättre” exemplen på ärliga kreationistiska citat, och kanske professor Lejeune faktiskt är så skeptisk mot evolution som man vill göra gällande. Att en för oss obekant (men faktiskt mycket välkänd) person med professors titel har uttalat sig i en fråga är ändå helt ovidkommande för diskussionen. Om Johannes bara vill visa att det finns en enda person någonstans som avvisar vetenskaplig konsensus så slår han verkligen in öppna dörrar. Vad vi egentligen är sugna på att höra är mer detaljer om vilka delar av evolutionsteorin som professor Lejeune i så fall avvisar. Hela klabbet? Eller accepterar Lejeune gemensamt ursprung, men tycker att den neo-darwinistiska syntesen inte riktigt räcker till som förklaringsmekanism? Och framför allt: på vilka grunder accepterar respektive avvisar Lejeune detta? Det är sådana frågeställningar som är de enda relevanta i ett vetenskapligt sammanhang, eller vilken rationell diskussion som helst, och det är just sådana frågeställningar som kreationisternas dribblande med citat är ämnade att undvika.

Låt mig också förtydliga att jag inte tycker att det är fel att citera forskare; det är en grundpelare i vetenskaplig argumentation att presentera belägg för sin ståndpunkt och att diskutera data i ett sammanhang där hela argumentationskedjan är spårbar från början till slut. Men som jag förklarar ovan är kreationistisk praxis med citat raka motsatsen till ett sådant förhållningssätt. Och då har vi ändå bara avhandlat ett ganska oskyldigt exempel. Kanske hinner jag så småningom ta upp mer om hur citat används i rent bedrägliga sammanhang av kreationister, till exempel av The King of Quote Mining: ”John Woodmorappe”.

Finns det nu någon som klandrar mig för att jag blir rosenrasande på grund av ett enda litet citat? Kommentera gärna, men jag vill höra era åsikter, inte bara vad Professor X har att säga om saken. Och om någon har ett mer fullständigt transkript av professor Lejeunes föreläsning så vore det fantastiskt spännande att ta del av det. Den som borde vara mest intresserad av att följa upp det här borde ju vara Johannes själv, men jag sätter fem hundra spänn på att Johannes aldrig har sett mer från den föreläsningen än det färdigklippta citat han levererar.