lördag 9 november 2013

Pheromone Paradise

Har hittat en Youtube-video där några amerikanska college-studenter tolkar vår forskning om hotade insekters bevarandebiologi och naturvård i hiphop-format. Alltid kan den roa någon.





Inom FeroBio-projektet (Feromonövervakning av Biodiversitet) utnyttjar vi sexualferomonernas legendariska attraktionskraft för att studera sällsynta och hotade insekters landskapsekologi. Genom fällor betade med syntetiska sexualferomoner kan vi hålla koll på arter som annars är nästan omöjliga att övervaka - bland annat därför att de gömmer sig i sådana här fantastiska jätteekar:




























Här nedanför kan ni se den rara och vackra röda mulmknäpparen (Elater ferrugineus), som annars är så gott som osynlig. Genom att använda fällor betade med dess sexualferomon kan vi på en dag, i en enda fälla, lätt fånga fler mulmknäppare än den mest förhärdade gamla entomolog annars har skådat under en hel livstid. Det är en fantastisk upplevelse att omsvärmas av en flock kärlekskranka, efterhängsna mulmknäpparhanar som lockats till feromonet.

Mulmknäpparens larver är rovdjur som bland annat lever på larverna av en annan fantastisk skalbagge som bor i ihåliga jäteekar: läderbaggen, Osmoderma eremita. Denna praktpjäs har i sin tur ett starkt persikodoftande sexualferomon som avges i stora mängder. Man kan ibland känna lukten av en läderbaggsek flera meter bort. Mulmknäpparhonor attraheras också av läderbaggsferomonet, förmodligen som en signal som indikerar hålträd med god tillgång på läderbaggar.

Med hjälp av fällor med dessa feromoner studerar vi relativt enkelt arternas förekomst över stora geografiska områden. Vi märker och åtefångar dem (se individmärkning indikerad med svart pil), för att följa deras populationsförändringar och hur enskilda individer förflyttar sig i landskapet. Det är ofta långt mellan ekhagarna, och många arter har svårt att anpassa sig till dagens fragmenterade landskap. Det leder till att isolerade populationer ofta dör ut.





























Referenser

Svensson GP, Larsson MC, Hedin J. 2005. Feromoner i naturvårdens tjänst: inventering av sällsynta vedlevande skalbaggar med hjälp av dofter. Entomologisk Tidskrift 126(3):109-116.

Larsson MC, Svensson GP, Ryrholm N. 2009. Insektsferomoner i naturvårdens tjänst. Fauna och Flora 104(2):12-19.

Larsson MC, Hedin J, Svensson GP, Tolasch T, Francke W. 2003. Characteristic odor of Osmoderma eremita identified as a male-released pheromone. Journal of Chemical Ecology 29(3):575-587.

Svensson GP, Larsson MC, Hedin J. 2004. Attraction of the larval predator Elater ferrugineus to the sex pheromone of its prey, Osmoderma eremita, and its implication for conservation biology. Journal of Chemical Ecology 30(2):353-363.

Svensson GP, Larsson MC. 2008. Enantiomeric specificity in a pheromone-kairomone system of two threatened saproxylic beetles, Osmoderma eremita and Elater ferrugineus. Journal of Chemical Ecology 34(2):189-197.

Larsson MC, Svensson GP. 2009. Pheromone monitoring of rare and threatened insects: exploiting a pheromone-kairomone system to estimate prey and predator abundance. Conservation Biology 23(6):1516-1525.

Svensson GP, Sahlin U, Brage B, Larsson MC. 2011. Should I stay or should I go? Modelling dispersal strategies in saproxylic insects based on pheromone capture and radio telemetry: a case study on the threatened hermit beetle Osmoderma eremita. Biodiversity and Conservation: 20:2883–2902.

Svensson GP, Liedtke C, Brestein P, Bång J, Hedenström E, Larsson MC. 2012. Chemical ecology and insect conservation: optimising pheromone-based monitoring of the threatened saproxylic click beetle Elater ferrugineus. Journal of Insect Conservation 16:549-555

Musa N, Andersson K, Burman J, Andersson F, Hedenström E, Jansson N, Paltto H, Westerberg L, Winde I, Larsson MC, Bergman K-O, Milberg P. 2013. Using sex pheromone and a multi-scale approach to predict the distribution of a rare saproxylic beetle. PLoS ONE 8:e66149

Musa, Najihah. 2013. Using sex pheromone and a multi-scale approach to predict the distribution of a rare saproxylic beetle. Masters thesis, Linköping University.

Andersson, Klas. 2012. Pheromone-based monitoring of Elater ferrugineus as an indicator for species-rich hollow oak stands. Masters thesis, SLU Alnarp.

Forsmark, Benjamin. 2012.Elater ferrugineus and Osmoderma eremita, a regional survey and habitat requirements on different landscape scales. Bachelors thesis, SLU Alnarp.





 

2 kommentarer:

  1. Mattias,
    tack för den intressanta texten.
    En sak som slog mig då jag läste - du är ju en stark förespråkare av evolution. Var anser du att bevarandeekologi passar in i det perspektivet?

    Sake

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bevarandebiologin arbetar ju i sig över ett perspektiv på några decennier, för det mesta. När det gäller våra studier av äldre ekar som en livsmiljö så rör det sig om ett något längre perspektiv - kanske 3-400 år innan ett träd blir ihåligt och därmed lämpligt för de modellarter som presenteras här.
      I vilket fall som helst så blir det ett alltför kort perspektiv för att evolutionen ska kunna spela någon större roll, till exempel för att ge arterna möjlighet att överleva genom att anpassa sig till de ändrade förhållanden som vi förorsakar. Vi arbetar också med populationsgenetiska redskap för att studera fragmenteringseffekter i landskapet, men då rör det sig fortfarande inte om att studera effekter över evolutionära tidsåldrar.
      Men det finns undantag, bland annat så försöker vi och vissa andra grupper hitta effekter av lite mer kortvarig selektion och anpassning till olika landskapstyper, till exempel när det gäller flyttbenägenhet och rörelsemönster.
      Vi har också hela tiden en tydligt evolutionär utblick när det gäller att förstå hur arter interagerar med landskapet - det vill säga under vilka förhållanden evolverade arten, och hur kan detta hjälpa oss att förstå dess möjligheter och begränsningar att överleva i dagens landskap? Typ...
      I andra delar av min forskningsverksamhet som är mer inriktad på kemisk ekologi och neurobiologi så finns det mer direkta kopplingar till evolutionära frågeställningar – bland annat hur insekternas doftreceptorproteiner evolverar för att anpassa sig till olika doftmiljöer. Men det har jag inte så tillgängligt i form av material som lätt kan bearbetas för att läggas ut på bloggen. // Mattias

      Radera